//
you're reading...
Uncategorized

Löpning

Igår sprang jag 15 km!

I sig inget imponerande kanske, men med tanke på när jag kunde göra det senast så är det ett enormt steg framåt! Senast jag sprang 15 km eller mer var faktiskt 17/8 i Kalmar… Galet illa. Backar vi ytterligare och letar löppass på 15 och uppåt så hittar vi Stockholm marathon i börjag på juni… Innan det var det 1/5…

Min löpning har verkligen varit under isen länge nu.

Passet igår då? Ja, inte var det en dans på rosor i alla fal, men det gick att genomföra! Sprang på i mitt nya tempo, 5:15-5:30. Så tråkigt långsamt, men jag måste ge det här en tid och se om det leder till bättre smärttillstånd. Gjorde ont i vänster ljumske och höftböjare från steg 1, men helt kontrollerbart och kan inte säga att jag påverkades så väldans mycket av det. Kändes inte ett dugg jobbigt att springa på i den farten i alla fall. Hade planerat för minst 10, max 15 km. Var sinnessjukt trött då jag gav mig ut, hade tom somnat till i soffan framför någon hockeymatch då jag väntade på att hustrun skulle komma hem från sitt pass. Men jag bestämmde mig rätt tidigt at ändå sikta mot ca 15 km. Sprang längs älven bort mot Färjestad och upp mot tyrstugan, ett varv på 2,5:an där och sen upp genom skogen till Rud, ner till banvallen och hem. En rätt trivsam runda med lite backar. Efter halva passet flyttade smärtkänningarna från ljumske till skinka/baksida lår. Sista 3 km gjorde det ont på alla ställen i vänsterbenet. Men kännde mig ändå fortsatt stark och relativt avslappnad. Så jag ökade lite sista 2 km. Låg på 4:45 till 4:30 fart och det gjorde klart mer ont.

Konstaterade att det inte var bättre med uppförsbackar, som en del av läkare/sjukgymnaster trott. Gjorde mer ont uppför. Möjligen att det känns bättre i nedförsbackarna. Vad man nu ska dra för slutsatser om det…

Bara att försöka kämpa på med sådana här pass nu. Samla lite mil och löpstyrka inför Stockholm. 2,5 månader kvar och mitt miltal hittills i år ligger på bedrövliga 6,9. Men med hårt jobb, mycket smärta och ett tjockt pannben så ska jag nog kunna ta mig runt huvudstaden även i år med hedern hyfsat i behåll i alla fall! Ska bar få mig själv att förstå att jag inte kan gå för pers…

Annonser

About boullboull

En gubbe, född -80, gift och har 2 småbarn. Tränar så mycket jag hinner, främst med Kalmar IronMan i sikte, men även med andra mål. Startar en blogg mest för att skriva av mig lite tankar kring träningen, mest för att förskona mina nära från mitt tjat (muntligen)! =)

Diskussion

Inga kommentarer ännu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: