//
you're reading...
Tävling

Kalmar IronMan

Så var den gjord! Det jag tränat och slitit inför! Över! Avklarad!

Hur gick det då till? Nedan följer en rapport över dagen!

Klockan ringde 04:45. Smög tyst upp för att inte väcka resten av familjen som sussade sött i hotellrummet. Ner till restaurangen och käkade en fin och god hotellfrukost. Upp på rummet igen och smög in på badrummet och tog mig två st dimor för att klara att hålla magen i schack under dagen. Sen skulle man bara få ut det som redan fanns för långt ned i systemet… Det gick det sämre med… Inte bra! På med Tri-suiten och iväg mot växlingsområdet med våtdräkt och andra simtillbehör redo. (Cykel med tillbehör samt löparprylar checkades in redan på fredagen). Plockade bort inplastningen från cykeln och kollade att allt såg ok ut. Hade varit lite stressad över bakdäcket eftersom jag sett tendenser till att det skulle kunna vara en ”pys”-punka där. Tappat trycket oroväckande fort några gånger, men på förmiddagen på fredagen, just innan incheckningen, skule jag kolla trycket en sista gång och då fick jag hela ventil-huset i näven när jag öppnade ”toppen”. Både bra oh dåligt kändes det just då… En förklaring till vart luften tagit vägen tidigare, men hur skulle jag kunna veta att det verkligen var bra nu…? Hur som helst så verkade det vara bra nu på lördags morgonen så då var det läge att släppa det orosmolnet i alla fall! Sprang bort till ”löpar-påsen” och stoppade i min nyköpta linnex-burk för att kunna bedöva knäna lite mer när det var dax! Hoppade runt lite för att försöka ”skaka igång” bajseri-processen lite och lyckades i alla fall få ut lite mer på en av de många baja-majjorna som fanns i startområdet, men det kändes att det var mer som borde lämnat min kropp egentligen… Sen var det dax för gruppfoto med I2IF-gänget! Trevliga typer det där faktiskt!  =)   På med våtdräkten och ned mot simstarten! I kön som uppstod ut på bryggan kom nästa stress-moment. Klockan hittade inga satelliter och trodde jag var inomhus! Lite hjälp med farthållningen är bra att ha… Till slut dök det dock upp och jag kunde lugnt glida ned i vattnet. 19 grader enligt tävlingsledningen. Riktigt lagom!

Starten gick och det var trångt, men inte så jag blev ihjälslagen direkt. Kunde rätt snart simma på i min egen takt, relativt ostört. Tog det medvetet rätt lugnt i inledningen och tryckte inte på nämnvärt. Planen vara att öka efter de två inledande varven på den sista 860 m sträckan som vek av åt ett annat håll. Efter knappt 3 km hände dock något i min högra axel. Det sa knäpp och sen gjorde det ont. Inte så jag såg stjärnor, men så jag hann bli lite bekymrad i alla fall. Sen hamnade jag i en rejäl motströmsfåra och tänkte att jag kommer inte ta mig i mål. Tog i allt vad jag kunde, men stod still! Kollade lite åt sidorna och folk bara visslade fram runt mig… Tog mig några meter sidledes och plötsligt kom jag framåt igen! Tog mig till uppgången med hedern i behåll i alla fall. Ingen kanon simning men ok. Hade hoppats på 10 minuter snabbare tid. Klicka för simningen

Tog det rätt lugnt i växlingen. Försökte att inte stressa och se till att få med mig allt viktigt istället. Vis av fjolåret hade jag nu med mig 3 extra slangar och laglappar!   =)  Växlingen tog lite onödigt lång tid kanske, men…

Så iväg på cykeln! Riktigt härligt att känna att man direkt börjar plocka mycket placeringar! Körde på i en riktigt bra fart och fick i stort sett ligga kontinuerligt i ”omkörningsfilen”. Ingen som kom bakifrån och ville om mig heller. Jag är mao en mindre dålig cyklist än vad jag är simmare… Nedför Ölandsbron gick det undan! 50-55 km/h är inte behagligt i tempoställning. Ett litet vingel och man tror man ska gå omkull och tvärdö! Men ändå roligt på något adrenalinfyllt vis…!   =) Kände mig hur stark som helst och var inte orolig över att snittfarten låg mellan 35 och 36 km/h. Efter 4 mil började jag dock känna en oroande känsla i magen… Försökte ignorera den känslan en stund. Efter 4,5 mil stannade jag till vid ett dike för att kissa. Just som jag var färdig-kissade stannade en motorcykel med en domare till vid mig. ”Det är absolut förbjudet att kissa längsmed banan. Det blir gult kort!” Trodde hon skämtade, men så var inte fallet! Kissa fick man tydligen bara göra på najja-majjorna… Nåja, gult kort var inte så farligt, det enda man behövde göra vara tt stanna till i nästa straffbox (vid varvningen) och få sitt startnummer antecknat. Ett svart kort däremot hade betytt 6 min vila i boxen, och ett rött att man var diskad. Tre kort totalt, oavsett färgkombinationer blir också automatiskt rött. Körde hur som helst på igen och det kändes något bättre i magen när kisset inte tryckte på… Tog dock inte många km innan det kändes akut mycket sämre igen! Fick dra ned farten ordentligt för att inte skita ned mig. Började titta desperat efter lägen att smita ut i skogen. Men samtidigt vågade jag inte tänka på vad domarna som patrullerade friskt längs banan skulle utdöma för straff om man blev påkommen med att göra nr 2 om kisseriet blev gult kort… Många mörka tankar hann nu passera i frustrationen över att benen inte tilläts jobba fast de ville och kunde. Att bryta vid varvningen var en mycket reell tanke där och då. Avslutade ju Stockholm maraton 2011 med magkramper, liknande denna, men då var det med 6-7 km kvar, nu hade jag 10 mil cykling och ett HELT maraton kvar! Insåg kort och gott att det inte skulle gå… Efter dryga 7 mil bad jag en stilla bön till vår Herre att det vid nästa vätskestation skulle finnas en bajja-majja utan kö och att jag där skulle få bajsa ur mig det som behövdes och att det sedan skulle kännas bra igen. 2 km senare stod den där! Den välsignade bajja-majjan! Ingen kö! Bara att hoppa in och skita! Underbart! Och så iväg 5-6 minuter senare och det kände bara bra i magen! Kunde dra upp farten till 35+ igen utan bekymmer! Tack gode Gud! Började käka placeringar igen och allt det mentala blev bra igen! Stannade glatt till i straff-boxen och så vidare ut på fastlandsdelen av banan! Bara 74 km kvar att cykla nu! Delade upp den biten i etapper. Fram till 120 km, sen är det bara en träningsrunda till Deje och tillbaka kvar! Sen försökte jag visualisera vart på den välkända sträckningen jag var och hur långt (kort) det då var kvar. Vart dock lite svårt bitvis där asfalten var så grov att jag trodde inälvorna skulle skaka ur kroppen! Ingen banvallkvalité där inte… 😉  Höll dock i farten bra hela vägen och snittet hamnade enligt officiella mätningarna på 33,95 km/h och 5h18! Riktigt nöjd med den insatsen, trots bajs-missen! =)  Klicka för cyklingen

Andra växlingen kostade jag på mig en kisspaus. Annars lugnt och fint utan stress.

Ut på löpningen gick det undan! Ivrigt påhejad av familjen drog jag iväg i ett absurt högt tempo! Första km gick i 4:22-fart! Inte så klokt kanske, men det kändes bra där och då och känslan fick styra! Rätt snart var farten nere på mer mänskliga 4:45-4:50 m/km. Allt kände riktigt bra! Lite ont i knäna, men inte från löparknäsenan utan mer en känsla som kom från cyklingen så jag malde på. Blev omsprungen av den blivande dam segrarinnan, som då låg tvåa, efter 8-9 km av mitt första varv. Hon var då på sitt andra… Men det som kändes uppmuntrande var att jag utan problem kunde ta rygg på henne under någon km! Ingen övermänsklig fart hon kom med alltså! Sen vågade jag inte gå med så länge, eftersom det ändå krävde lite ansträngning och det var långt kvar för min del. Käkade chips och drack kola och vatten vid vätskestationerna. Vågade inte mig på gel och annat. Skippade tom sportdrycken länge, men smög in någon klunk här och där. Mäktig känsla när man kom in i centrala Kalmar och man sprang mellan tjocka led med engagerade åskådare som skrek och klappade! Att mitt i massa få se sin familj tillförde än mer glädje och inspiration! Även om det mentalt var tungt att ge sig ut på det andra av tre varv så kändes det fotfarande bra i kroppen! Km-tiderna blev visserligen långsamt sämre och sämre, men de höll sig absolut acceptabla. Uppmuntrande ord från härliga klubbkamrater från I2 gjorde en också stark! När jag passerade målfållan för 2:a gången och såg den officiella tidtagningen konstaterade jag att om jag klarade att bita ihop de sista 15 km och göra tider på 6:00-6:05/km så skulle jag kunna knäcka 11h gränsen! Det gick bra i 3 km. Sen vid 30 km, då andra armbandet delades ut (armbandet som visade vilket varv man var inne på) tog det stopp! Kräket var nära och huvudet vägrade skicka springsignaler till benen… Började gå. Tiden gick fort. Tryckte i mig en energi-gel på vätskestationen, tyckte att det var värt att chansa på att magen skulle klara det eftersom jag ändå inte kunde springa… Stapplade sen vidare i blandad gå-ing och mini-jogg. Där sprack 11 h gränsen… Gjorde en 9-minuters km och sen ett antal 7:or… Sen kom jag fram till en vätskestation med ca 8 km kvar. Där dunkade det ut TNT ur högtalarna. Rckade loss och fick upp stegfrekvensen fram till borden med vätska och bad lite lustigt om något högexplosivt i drycken, kanske rent av lite dynamit…? (Jag var trött…;-)) Men efter det flöt det på igen! Flög fram med 6 min-fart hela vägen! Ökade tom ned mot 5:45-fart sista 2! Dundrade in i mål på 11h03m56s! Grymt nöjd, även om det är surt med de där 4 minuterna… Men jag gjorde maran på 4:01 efter att ha gjort allt annat före. Trots allt min näst snabbaste mara någonsin… Klicka för löpningen

Sammanfattningsvis kan jag bara säga: ”Jag är lycklig som en tornado på en campingplats!”, som Bärgar’n så vackert uttrycker det!  Sjukt nöjd, men lite bitter över de 4 minutrarna! Men det var trots allt SUB 12h som var målet för i år… Det kommer ju fler år…!   =)

Länk till de officiella split-tiderna

 

 

Annonser

About boullboull

En gubbe, född -80, gift och har 2 småbarn. Tränar så mycket jag hinner, främst med Kalmar IronMan i sikte, men även med andra mål. Startar en blogg mest för att skriva av mig lite tankar kring träningen, mest för att förskona mina nära från mitt tjat (muntligen)! =)

Diskussion

Inga kommentarer ännu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: